Kittyfestival hos Anne

Efter en förhållandevis snabb diskussion av kvällens bok ”jag heter inte Miriam” som majoriteten Kittysarna tyckte om övergick träffen till Kittyfestival. Fjäderboa, bubbel, chokladfontän och final i ”Mello” stod på agendan.
Att ett gäng medelålders tjejer eller tanter njöt av fina Mums-Måns och att ordet svärmorsdröm nämndes behöver vi inte prata så högt om. Inte heller hur nöjd man var över att ha tagit sin första groupie…

image

Kittyträff hos Jenny

Kittysarna slukade älgbiffar och potatispuré i en rasande fart och fortsatte med bokdiskussionen i samma raska takt.
”Mannen som slutade ljuga” väcker tankar, olust, obehag, frustration och så många frågetecken. Hur kunde så många intelligenta och välutbildade yrkesmänniskor förvandlas till exorcister och demonolger?
Kittysarna var imponerade av researchen och tyckte boken var övertygande.
Mycket minnen väckte den, vissa pga barndomsår i närheten av Säter eller rättegång och Mediabevakning i Gällivare, men oavsett varför så är Sture Bergvalls/Tomas Quicks berättelse en fascinerande historia.

Kittyklubben i Skellefteå

I rask takt avverkades Kvällens bok, förhållanden, relationer, inredning, husköp, sex, skvaller, eller kanske var det i omvänd ordning!?
”Jag en” beskrevs som lätt läst, en fullfjädrad hen-roman och fingret i luften bok. Diskusionen kom att handla om vilket kön en hade och hur mycket av en människa är kopplat till kön. Tanken att låna en kropp kändes svindlande men en aning opraktiskt.

Träff hos Veronica

Vi träffas hos Veronica för att diskutera Pernilla Als bok ”Alltid du”. En läsvänlig bok som alla tog sig igenom men som inte gav upphov till någon större diskussion. ”Ingen litterär upplevelse”, ”En bok totalt befriad från undettext”, ”stereotyp”, underhållande feelbad bok” så löd bokens omdömen och betyget blev relativt lågt 2,12.

Sån tur att att allt annat var så fantastiskt trevligt och gott. Höstgryta och rödvin och gott sällskap kan man komma långt med. Det kanske till och med borde vara en mänsklig rättighet att tillhöra en Kittyklubb!?. ❤️

Höstterminens första Kittyträff

En ganska liten skara, men ack så laddade Kittysar träffades för diskutera boken Introvert av  Linus Jonkman. Boken fick relativt låga betyg, kanske för att man brottades med huru vida det var en faktabok, eller vetenskapligt bevisat. Men var fanns då källhänvisningen? Men också för att den så starkt och upprepande vill få oss att förstå vad det innebär att vara Introvert. Kan hända så hade de Kittysar med extroverta drag svårare att ta sig igenom boken, medan de som både fick bekräftat eller överraskande upptäckte att de var introvert uppskattade boken mer. Mest överraskande kanske diskussionen blev, för oj vad det diskuterades, egentligen från träffens början och in på småtimmarna, för introverta, extroverta och ambiverta har vi ju alla runt om kring oss. Sommarens bonusbok; Egenmäktigt förfarande-en kärleks historia fick höga betyg av de som läst den, om inte så blev man nog sugen på att göra det. Ytterligare en härlig Kittyträff är till ända och det dröjer inte länge tills vi ses igen…

image

image

Loranga, Mazarin och Barbro Lindgren

Kittyklubben träffades denna gång på det mysiga bokcafet på Pilgatan för att lyssna till Alma-pristagaren Barbro Lindgren. Det bjöds på frukost och dagen till ära även Loranga och Mazariner. När Barbro sagt sitt och Kittysarna förevigats med författaren fortsatte träffen över en lunch på Vesso för att diskutera månadens bokval ”Jättehemligt”. Somliga hade läst den i sin ungdoms dagar andra inte. Just detta verkade ha betydelse för hur man relaterade till boken. Boken gav inte upphov till någon större diskussion, och var svår att betygsätta då man brottades med vad man tyckte nu och vad man hade tyckt om haft den rätta åldern inne.

Nu stundar sommaruppehåll för Kittyklubben, i Augusti träffas vi åter och ska då ha läst boken ”Introvert” av Linus Jonkman samt sommarens bonusbok ”Egenmäktigt förfarande – en kärleks roman” av Lena Andersson för den som har tid, lust och ork.

image image

 

Kittyträff i Skellefteå

Det är inte ofta Umeå-Kittysarna behöver besöka Skellefteå-Kittysarna, och kanske är det just därför det är så mycket om och men innan man lyckats ta sig i väg? Väl på plats en fantastiskt trevlig kväll hos Maria som även fick stå ut med att bli födelsedagsfirad i efterskott. Många och långa diskussioner med mer eller mindre allvarsamma ämnen. Boken för kvällen ”Allt jag önskar mig” upplevdes av det flesta som en lättsam och munter. Trots det så väcktes många tankar och det blev en intressant diskussion om pengars förmåga att göra en lycklig och det konsumtionssamhälle vi lever i i dag. Jorunn presenterade nästa månads bok som blev Alma-pristagaren Barbro Lindgrens bok ” Jättehemligt”. Med lite tur träffas då Kittyklubben på Pilgatan för att äta frukost och lyssna till författaren i egen hög person. Håll tummarna…

Kittyträff hos Mona

Då den helgen innan planerade träffen i Kittyfjäll (Kittelfjäll) blev inställd pga sjukdom så var alla glada och nöjda över att snabbt hitta en ny tid för träff. Att Fogelströms klassiker ”Mina drömmars stad” skulle bli en av det mest uppskattade böckerna på länge var det nog ingen som trodde. Klassiker har hittills inte fallit Kittysarna i smaken. Men Henning visade sig vara lätt att tycka om och det lätta beskrivande språket gjorde boken relativt lättläst.
Mona bjöd på god indisk mat och Kittyklubben fick bokslukarbokmärken i present av en omtänksam Kitty-son.

image

Första Kittyträffen 2014

2014 är året då Kittyklubben firar 10 års jubileum och Umeå invigs som kulturhuvudstad, känns som det skulle kunna bli ett spännande Kittyår. Det blev absolut en spännande start, en annorlunda och överraskande Kittyträff där man passade på att fira en jubilar och då också bjudit in utomstående gäster. Förutom sång, tårta och paket så diskuterades bl.a. Kittyboken som denna gång var Nobelpristagaren Alice Munro’s Kärlek vänskap hat. Inte en bok som uppskattades av många Kittysar. Beskrivningar som seg, vardaglig, intetsägande och lågmäld blandades med några få beskrivande, detaljrik, uppskattad och fantastisk. Kitty-Anne bjöd på fantastisk middag i värsta födelsedags/Nobelmiddagstilen. En kväll som bjöd på många diskussioner, skratt  och tänkvärdheter och som höll på sent in natten.

Årets sista Kittyträff

Skräckblandad förtjusning eller hat-kärlek är det som kan beskriva Kittyklubbens känslor för Sara Lidman och Lifsens rot.  En kväll där det kändes som om omdömen och beskrivningen av boken kanske inte matchade det relativt låga betyget. För egentligen så kände man nog nöjdhet och tacksamhet för att ha fått bekanta sig med Rönnog och stolt över att som västerbottning läst Lidman. E n kväll som för övrigt bjöd på mustig höstgryta, gott rödvin och som sig bör spännande samtal och trevligt sällskap.